men tänka då?

Ja att tänka är kanske inte min älsklings starkaste sida alla gånger, eller tänker gör han mycket men kanske inte alltid så som jag vill. Han är en dagdrömmare och en grubblare, vilket gör att han ibland hör något totalt helt annat mot vad man egentligen sa och blir man lite irriterad eller om han får för sig att man är irriterad grubblar han på det tills vi har rett ut de.

I förrgår bad jag honom lämna "reservkortet" som vi kallar "kökskontot" hemma, det man använder om man tappar glasögonen och desperat behöver nya (vilket jag gjort), så jag kunde betala hos optikern. Han får för sig att jag menar lilla spargrisen med ca 300 kr i som visserligen står i köket. Det resulterade i att jag stog utan pengar hos optikern och kan inte betala, och Calle fattar inte vad jag menar. Han är ju och jobbar nånstans på andra sidan Stockholm. Nu löste det sig så jag kunde betala sen när jag hämtar glasögonen. En glad Matilda fanns dock inte i närheten på väldigt många timmar. Det är fruktansvärt jobbigt att inte kunna betala när man ska. Det är fruktansvärt och jag vill helst aldrig visa mig i staden igen, någonsin. Ännu jobbigare är det när man tror att situation är löst tills man inser att mannen trodde han hörde något helt annat än vad jag egentligen sa. suck... Tur att man älskar honom och att vi faktiskt kan kommunicera så vi kan prata om det och inte gå och grubbla för mycket.

Det är väl det som är det viktigaste i ett förhållande har jag hört, att man kommunicerar. Och det ligger nog sanning i det!